Sponsring av kultur – en fråga om samverkan?

I skrivande stund har ett förslag lämnats in till Sveriges riksdag, avseende de snåriga regler som i dagsläget gäller för sponsring av kulturevenemang.

Vem/vilka bär ansvaret?

Majoriteten av alla musik- och konstevenemang arrangeras av människor som har ett brinnande och genuint intresse för kultur, samt för att utveckla och bredda landets kulturscen.

Intresset för konsten som sådan går kanske många gånger före intresset för pengar. Därmed inte sagt att pengar inte behövs och/eller efterfrågas.

Men vem bär egentligen ansvar för att lyckade, och helst långsiktiga, sponsoravtal överhuvudtaget blir till? Är det enbart av intresse för Sveriges politiker att denna fråga blir löst, eller kan närings- och kulturlivet göra någonting för att förändra och förbättra situationen? Och varför är det så att sponsring av kultur inte sker i större utsträckning?

Undersökningar visar bland annat att…

… den största delen sponsringspengar går till idrott

… personer inom kulturlivet är dåliga på att höra av sig till personer inom näringslivet

… personer inom näringslivet saknar kunskap om kulturlivet

… företag inte vill sponsra evenemang som är/har varit förknippade med våld och/eller droger

… företag kräver noggrann efterrapportering om vad pengarna har använts till

… idrottens värdegrund är tydligare än kulturens

… det finns en lång och känd tradition av sponsring inom idrotten

… det tar tid att förändra och att påverka normer

… det saknas enkla regler kring sponsring av kultur

Kulturrådets rapporter visar att:

– Spel- och biljettintäkter utgör den största delen av finansieringen, variationen är dock stor

– Den ideella sektorn/frivilligorganisationernas roll är mycket viktig, ibland helt avgörande

– Arbetet med att hitta sponsorer är tidskrävande och ibland kostsamt (ex. personalkostnader)

– Bra och lyckade samarbeten bör lyftas fram mer, då exponering oftast mynnar ut i någonting

postitivt för inblandade parter

– Enklare och generösare skatteregler skulle med all sannolikhet öka stödet för kultursatsningar

– Redan etablerade institutioner har lättare att knyta sponsorer till sig